För att förstå varför demokratin är så viktig måste vi besvara några grundläggande frågor: Vad menar man när man säger ”demokrati”? Varför antas det att demokrati bör vara den mest föredragna regeringsformen i världen? Hur står den i jämförelse med andra modeller för politisk styrande? Och varför finns det en så utbredd uppfattning att demokratin är hotad?
När vi talar om demokrati avser vi ett styrelseskick där makten ligger hos folket, som väljer representanter för att styra på deras vägnar. Detta står i kontrast till andra regeringssystem, som diktaturer, där makten innehas av en liten en person eller en liten grupp individer.
När man diskuterar demokratins betydelse är det viktigt att definiera den korrekt. Demokrati är folklig suveränitet, eller regering av folket för folket. I dess kärna ligger föreställningen om att befolkningen väljer sin regering genom frekventa, fria och rättvisa val.
Varför behöver vi demokrati?
Med tanke på att världen står inför många utmaningar har demokratin ifrågasatts av vissa i allt högre grad. Detta gäller särskilt när det leder till stora händelser som Brexit eller när folkval leder till ledare som hotar liberala värderingar.
Det är viktigt att komma ihåg att demokratin inte är perfekt. Den har sina brister, men den är fortfarande den bästa styrelseform vi har. Detta beror på att demokratin bygger på principen att makten ligger hos folket. I en diktatur ligger makten hos en person eller en liten grupp människor.
Fördelen med att folket har makt är att de kan ställa sin regering till svars. Om regeringen inte gör ett bra jobb kan folket rösta bort dem. Denna ansvarsskyldighet är en viktig kontroll av regeringens makt.
En annan fördel med demokrati är att den ger minoritetsgrupper möjlighet att göra sin röst hörd. I en diktatur är minoritetens åsikter ofta undertryckt. Men i en demokrati har minoritetsgrupper en chans att komma till tals och få sina åsikter hörda.
Varför är demokratin hotad?
Åtminstone i teorin erbjuder den demokratiska liberalismen en mekanism för någon form av styre genom proportionell representation, som gör det möjligt för människor att påverka förändringar genom deltagande och övertyga politiker att agera för det allmänna bästa. I verkligheten är detta inte alltid fallet. Det finns ett antal faktorer som kan leda till att demokratin hotas.
En faktor är populismens framväxt. Det är när politiker vädjar till människors känslor och fördomar snarare än till förnuftet. Populistiska ledare utnyttjar ofta människors rädsla och ilska för att vinna makt. När de väl är vid makten är de ofta är mer intresserade av att tjäna sina egna intressen än av att företräda folket som har valt dem.
