19/4 2016.I dag hyllar Cwejman teknikutvecklingen. Andra dagar vill han återskapa jobb som tekniken konkurrerat ut.

Blogg 160419
|
 Tipsa en vän
 

I dag ägnar Adam Cwejman sig åt en betraktelse över ”disruptiv innovation” det vill säga något som totalt ändrar spelreglerna och därmed affärsmodellerna i en bransch. Han tar skiftet mellan dansband och disco i slutet av 70-talet som exempel. Då krävde Musikerförbundet en särskild discoavgift för att rädda kvar jobben och där kritiker med politiska medel försökte stoppa utvecklingen.

 

Till sist så konstaterar han att ”det går inte att hindra innovationer, det finns bara bättre respektive sämre sätt att förhålla sig till dem”.

 

Nu är Cwejman föredömligt försiktig med slutsatserna med sitt resonemang, allt för många nyliberala debattörer försöker annars lägga beslag på framsteg och innovation som begrepp för att driva tesen att oreglerade marknader är det bästa medlet för att driva den tekniska utvecklingen framåt. Med denna logik blir till exempel hänsyn till arbetsvillkor, miljö och andra hänsyn utvecklingsfientligt.

 

Ytterligare en slutsats brukar vara att politiken och därmed staten inte ska ”lägga sig i” utan låta marknaden sköta sig själv. Historiskt kan man dock konstatera att inte minst höga lönekostnader drivit på innovationskraften och att kloka offentliga investeringar gjort teknik tillgänglig för fler. Det gäller allt från stambanornas tillkomst på 1800-talet till bredbandsutbyggnaden i dag.

 

Mobiltelefonen är en annan stor innovation, men den kan inte ses som disruptiv. Den utvecklades i lugn och ro av statliga Televerket under 1980-talet och har steg för steg skapat nya förutsättningar för det digitala samhället. Byte för byte.

 

Att det skulle finnas en motsättning mellan teknisk utveckling och andra samhällshänsyn såsom jämlikhet eller miljö är i grunden fel. Tvärtom så är utvecklingen av ny teknik viktig för att vi ska kunna möta exempelvis klimathotet utan att behöva ge upp levnadsstandard.

 

När det gäller ”disruptiva innovationer” så är det för övrigt lätt att förledas att tro att det är ett nytt fenomen som kom med IT-revolutionen, men så är det förstås inte. Tittar man bakåt så ser vi exempelvis hur behovet av många av de ”enkla jobb” som många debattörer, inte minst på GPs ledarsida, brukar förespråka som lösningen på integrationsproblemet försvann tack vare ”disruptiva innovationer”.

 

Under 1900-talet hade vi en teknisk revolution i hemmen när elektriciteten slog igenom med kylskåp, dammsugare, centralvärme som inte bara möjliggjorde att kvinnorna fick tid och möjlighet till yrkeskarriär utan också att övre medelklassen inte längre hade behov av kokerskor, hembiträden och andra tjänsteyrken.

 

Det är med denna insikt väldigt svårt att förstå hur människor som i vanliga fall förespråkar att marknaden ska styra och politikerna ”inte lägga sig i” tror att man med politiska medel såsom statligt satta fattiglöner ska återuppväcka yrken som till följd av ”disruptiva innovationer” nästintill försvunnit.

 

Det finns väl få som realistiskt tror att vi ska byta ut byggarbetsplatsens kranar mot mänsklig handräckning eller att vi ersätter vår tvättmaskin med balja och tvättbräda för att återskapa jobb som tekniken konkurrerat ut. I stället är det i dag viktigt att offentliga upphandlingar ställer krav som gynnar framtida innovationer.

 

Fyrvaktaren 19/4 2016

Ny Tid vs GP


• Försäkra dig om att få även nästa Fyrvaktaren. Följ Ny Tid på Facebook. https://goo.gl/ErSohc
• Få tidningen Ny Tid i din brevlåda och som e-tidning varje fredag i ett halvår för 205 kronor. Bli prenumerant. http://goo.gl/eoco0c

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.
Information prenumeranterSenasteNummer