Nytt ljus över Japan

Kultur 160422
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Nytt ljus över Japan
Det behövs nog ett museum där studiet av människan som kulturvarelse är i centrum för att kunna hitta en röd tråd mellan lappade jeans och robotkostymer i skumplast. Som i
Etnografiska museets ”Japan byter om”.

Förra året firade Etnografiska museets tehus – ”Det löftesrika ljusets boning” – 25 år, vilket firades med en renovering av tehuset och en utställning på Japan-tema. Nu bygger man vidare på den.
Delar av utställningen står kvar, andra är utbytta och museet har slagit in på två nya spår: Cosplay, det populära bruket att tillverka och klä ut sig till karaktärer som ofta är hämtade ur japansk populärkultur, samt indigo, en av våra historiskt viktigaste pigment för textilfärgning.
Inte en självklar kombination, kan tyckas, även om båda har med textil att göra – cosplayare gör gärna sina egna kostymer. Och så finns förstås samlare och nördar inblandade i båda fallen, och samlande var trots allt den röda tråden när Etnografiska först möblerade sin Japanutställning.

– Cosplay uppstod egentligen i USA på 80-talet, man började klä ut sig till science fiction-karaktärer, säger intendent Petra Holmberg.
Besökande japaner blev inspirerade och vidareutvecklade idén därhemma. Det handlar inte bara om hantverket i sig utan också om en lek med identiteter.
Nu är det så populärt att man knappt kan kalla det en subkultur, enligt Petra Holmberg. Cosplay – kort för costume play – har även spritt sig till Sverige, där det arrangeras både konvent och SM.

 

Etnografiska museet har fått låna in kostymer av några svenska cosplayare, kompletterat med texter och filmade intervjuer med entusiaster. För den som är road av sådant erbjuder de utställda dräkterna – en av dem en gigantisk robotdräkt som man inte skulle tro att det gick att röra sig i om det inte fanns filmbevis med på utställningen – många tillfällen att trycka näsan mot glaset och beundra hantverket.
– Det var roligt att jobba tillsammans med dem som håller på med cosplay och jag tror att de tyckte det också, säger utställningsproducenten Anna Palmqvist.
En stor del av nöjet med cosplay är utan tvekan att göra sin egen dräkt, och under våren finns flera tillfällen på museet att få lära sig mer om hur man gör.
Petra Holmberg har besökt en del svenska cosplaykonvent i tjänsten, och har en spaning.
– En spekulation är att många som träffas på konvent är ganska introverta människor, som har suttit hemma med det här, men som ändå har en exhibitionistisk ådra. Många är oerhört kunniga, både om äldre japansk kultur och nutida. Man kan få frågor där som man inte får när man föreläser på universitet.

 

En trappa upp på Etnografiska museet binds den tillfälliga Japan-utställningen samman med den permanenta med en länga om indigo. Indigo kan utvinnas ur många olika växter; i det gamla Norden användes växten vejde. Det äldsta fyndet av indigofärgat tyg är linne från Egypten, cirka 4000 år gammalt. I Japan har indigo använts från åtminstone 600-700-talet. På utställningen visas bland annat en indigoblå kimono som tagits till Sverige på 1700-talet.
I våra dagar är indigo mest förknippat med jeans, som ursprungligen var slitstarka arbetskläder för gruvarbetare under guldruschen i västra USA och som tillverkas av det kraftiga bomullstyget denim. Givetvis finns det folk som samlar sådant också.
– Vi har ett par svenska samlare som har fått var sin monter, säger Anna Palmqvist.

– Det finns en intressant och inte så känd koppling mellan Japan och denim. Japansk denim har en bra kvalitet, en del företag köper japansk denim och tillverkar plaggen någon annanstans, säger Petra Holmberg.
I linje med dagens diskussion om hållbarhet finns på utställningen exempel på hur man förr lagade plagg för att förlänga livslängden. Och när ett plagg till slut var obrukbart har människan historiskt hittat en annan användning för dem, som till exempel tätning i hus. Eller i silvergruvor, till glädje för dagens denim-arkeologer; en del av plaggen har faktiskt grävts fram ur gamla gruvor.

 

COSPLAY MODELL ARBETARRÖRELSE
21 maj arrangerar ABF Stockholm 100-årslajv. Deltagarna tilldelas en roll utifrån det årtionden i ABFs historia de vill lajva och spelar en cirkeldeltagare från år 1917, 1942 eller 1967. Cirklarna som lajvas bygger på autentiska studieplaner.

Ylva Säfvelin
Information prenumeranterSenasteNummer